KLIV 2013

KLIV-seminaret den 9 oktober 2013, på Scandic hotell i Sundsvall, hade som tema ”Måste vi krångla till det? Lagspråk blir klarspråk.” och tog upp hur myndigheters juridiska kommunikation om beslut och myndighetsutövning kan göras mer förståelig för sina mottagare. Nedan några kortfattade anteckningar.

* * *

Fredrik Bohlin, domare vid Hässleholms tingsrätt, som har arbetat med en offentlig utredning med förslag på hur domstolarna kunde förbättra kommunikationen med medborgarna genom att skriva begripligare, inledde seminariet. Han höll fram ett antal anledningar till varför det skriftliga lagspråket ser ut som det gör:

  • Juridikens (oreflekterade) traditioner
  • Jurister skriver för varandra
  • Jurister skriver för nästa instans (överklaganden)
  • Jurister skriver för att svara upp mot lagens krav (disposition, rubriker, stycken direkt uppställda efter uppräkning i en paragraf i lagen om vad domslut skall innehålla.)

Men samtidigt finns olika traditioner inom t ex allmänrätt/tingsrätt och förvaltningsrätt.

Domar och beslut pressas in i en given form men att inte skriva begripligt för allmänheten är paradoxalt eftersom:

  • Klarspråk är en demokratifråga
  • Klarspråk är en förtroendefråga
  • Klarspråk är en fråga om att minska arbetsbörda

Om allmänheten/målsägare/anklagade inte förstår vad rätten beslutat leder det till många onödiga frågor till rätten.

Är det då en fråga om Juristers självständighet? (”Ingen chef ska säga till mig hur jag ska skriva!”, ”Det är inte min uppgift att lära folket läsa!”, ”Tala inte om för mig hur jag ska formulera mig!”.)

Om autonomi är viktigt – varför i så fall inte göra sig självständig från Lagspråkets traditionella normer!? (Diskursen)

Klarspråksarbete pågår, men har kommit olika långt vid olika myndigheter. Domstolsverket har bland annat lagt ut klarspråkstest på webben, men varje domstol är en enskild myndighet så arbetet handlar om att skapa och tillhandahålla riktlinjer för hur arbeta med klarspråk, ej regler för hur skriva klarspråk.

* * *

Eva Nordqvist och Agneta Häggström, rättschef respektive språkvårdare på Försäkringskassan, beskrev hur Försäkringskassan arbetat med sitt förändringsarbete kring språk vad gäller metoder, strategier och erfarenheter för samarbetet med detta inom myndigheten. De lyfte fram vikten av samarbetet mellan jurister och språkvårdare i arbete med att skapa mallar för handläggarna. (Försäkringskassan skickar ut 40 miljoner brev/år varav 10 miljoner är beslut!!)

Relationerna mellan

Språk

/            \

Juridik      —      Sakkunskap

 

De framhöll vikten av att ändra känslan hos mottagaren när de får ta del av beslut från myndigheten.

Utskicken består numer av ett försättsblad /missiv med ”metatext” om vad som följer, som förklarar vad beslutet innehåller. Vad beslutet är och vad det innebär ska komma tidigt i beslutet, det är vad mottagaren vill veta. Därefter motiveringar och lagrum. (”du har ansökt om X, försäkringskassan har beviljat X… du kommer att få Y antal kr i månaden…”)

De betonade även vikten av att ta fram riktlinjer/policys för

  • Bemötande kundtjänst
  • Skriftligt bemötande – klarspråk
  • Tillgänglighet
  • Lika villkor

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.