Konferensen Creating knowledge VIII ägde rum på hotell Hilton Nordica i Reykjavik, den 1-3 juni. Jag deltog tillsammans med några kollegor för att lära mer om utveckling av bibliotekens lärandemiljöer vad gäller informationskompetens samt språk- och skrivverkstäder.
* * *
Flera presentationer visade exempel på hur man arbetat med skrivstöd och informationssökningsfrågor vid olika bibliotek. Ofta var utgångspunkterna olika modeller vilka benat upp informationssöknings- och skrivprocesser i olika faser. Detta var intressant eftersom flera presentatörer och konferensdeltagare även vände sig mot sådana uppdelningar såsom varande alltför isolerande partikulära. De som opponerade sig menade att det faktiska arbetet sällan ser ut på det sättet: forskare skriver och omformulerar sig och söker information upprepade gånger och omformulerar, skriver om och till allt eftersom arbetet fortskrider.
En slutsats av detta var också att skrivstöd och informationssökningsstöd för studenter behöver finnas på ett och samma ställe, gärna centralt i biblioteket. En plats där skrivmentorer/handledare lika gärna kan ge tips om informationssökning som bibliotekarier kan ge tips om skrivande. Här var rekommendationen att professionerna behöver både närma sig varandra, samarbeta och inte vara så strikt åtskiljda i sina professionsidentiteter. En central plats, och en öppen plats, skulle avdramatisera stödet – studenterna skulle kunna besöka denna miljö utan att ha ett “problem”, de skulle bara kunna slå sig ner och resonera om sitt arbete. Det var en tilltalande tanke.
* * *
Bland de sessioner som jag bevistade tyckte jag mig även se en skiljelinje mellan å ena sidan de (key notes och presentatörer) som menade att undervisning i Informationskompetens handlar om att i viss mån lämna undervisning om sökbegrepp och sökstrategier till förmån för undervisning om problemformulering och hur man avgränsar sitt ämne/problem, vilket studenter uttrycker som det som tar mycket huvudbry och tid i anspråk.
Å den andra sidan fanns de som pekade på det stora underskottet av övning i informationssökning i utbildningsprogrammen vid universitet. Dvs de som uppmanade till att verkligen träna genom praktiska sökövningar. Träning i att söka skulle då ske oftare och integrerat med flera av utbildningsprogrammens ordinarie uppgifter.
Båda dessa hållningar tycktes enas i betoningen av vikten av att värdera resultaten/informationen.
En annan brytpunkt fanns mellan den akademiska diskussionen om informationskompetens i utbildningarna och medvetenheten om vardagens krassa sökningar efter utbildningen. De facto är det Google som dominerar i livet efter grundutbildningens tillgång till bibliotekens databasresurser. Vikten av att betona träning i kritisk förmåga, värdering av information inom undervisning om informationskompetens är också pga den anledningen en rimlig slutsats.
Den avslutande key note-talaren Lisa Hinchliffe pekade på vikten av ett vidgat informationskompetensbegrepp: ”Critical information literacy – To not only evaluate the information content and context – but also to evaluate the systems and structures from wich information emerges, including awareness of what does not emerge due to decisions and factors that may or may not be obvious” (Lisa Hinchliffe).